Det förekommer en hel del segt förankrad, felaktig information om kontinuerlig beståndsvård som skogsbruksmetod; till exempel att kontinuerlig beståndsvård inte är lika bra som kalavverkning, i varje fall inte bättre. Vi frågade sex sakkunniga hur det står till med den saken.
Jenni Simkin, doktorand och forskare vid Naturresursinstitutet (Luonnonvarakeskus, LUKE), är det vetenskapligt bevisat att vistelse i skogen har en positiv inverkan på människans välmående?
”Man kan nog säga att det börjar vara det. Det har redan forskats mycket både i Finland och annanstans i världen, och nytt tillkommer hela tiden.
Man har i synnerhet forskat i skogens inverkan på den mentala hälsan, däremot inte ännu så mycket om betydelsen i vården av sjukdomar. Det man i alla fall vet är att vistelse i skog har en välgörande inverkan på människan.”
Gäller det skog som skog eller har typen av skog betydelse för människans välmående?
”Man har också i Finland gjort forskning gällande människors preferenser, t.ex. i samband med landskapsplanering, och genom det vet man hurdan skog människor föredrar.
När man tolkat effekterna på välmåendet har man däremot ofta bara jämfört skog med stadsbebyggelse, och i den jämförelsen har skogen tydligt ökat välbefinnandet effektivare.
I en finsk undersökning jämförde man också parker och skog sinsemellan, och skogens inverkan på välmåendet var något bättre än parkens.
Det finns inte mycket forskning som jämför olika skogar sinsemellan och i synnerhet inte om effekter av olika sorters skog.
I min egen doktorsavhandling undersöker jag nu det. Finns det skillnader i hur olika skogar påverkar välmåendet? Folkligt kunde man säga att jag utreder hur spår av människans verksamhet samverkar med skogens vitaliserande effekt på människan.
Forskningen baserar sig på fältundersökningar, och sådana finns det från tidigare väldigt få.”
I en hurudan skog uppnår man den största nyttan för välmåendet?
”På basen av de forskningsresultat som hittills publicerats kan man säga att både gammal (över 80 årig) ekonomiskog där naturens mångfald beaktats och skog i naturtillstånd främjar välmående. Däremot uppnår inte ung ekonomiskog samma effekter. Inte heller gammal stadsskog där mångfalden bevarats men där trafikljud hörs och mycket människor rör sig uppnådde samma goda effekter som de andra gamla skogarna.
Man kan alltså säga att det är viktigt att skogarna är tillräckligt vidsträckta och tillräckligt gamla och att mångfalden och mångsidigheten har bevarats i dem.
Att det finns många skikt, t.ex. undervegetation och förmultnande träd befanns intressant i undersökningen.”
Kan man mäta effekterna på välmåendet i ekonomiska termer och på det sättet se det här som en del av skogens avkastning?
”Det har forskats i det och forskas också annanstans. Man borde nog absolut kunna mäta det ekonomiska värdet.
Man kan också närma sig frågan mera konkret: T.ex har Naturresursinstitutet (LUKE) ett pilotprojekt (Maisema-arvokauppa) på gång i Kuusamo. Man utreder hur frivilliga avgifter av turister och resenärer kunde ge avkastning åt skogsägarna för skogslandskapets bevarande.”
Har man i Finland förstått att dra ekonomisk nytta av välmåendeaspekten?
”Nog har den aspekten börjat lyftas fram under de senaste åren. Det finns t.ex. småföretagare som bjuder ut olika sådana tjänster, t.ex rekreationsdagar eller skogsbad för arbetsgrupper. Helt klart behövs det ännu mycket spridning av sådan kunskap. Jämfört med Japan och Korea, där läkarna kan ordinera skogsbesök och där man forskar i olika skogars effekter i vården av olika sjukdomar ligger vi ännu långt efter här i Finland.”
Finns det en konflikt mellan Finlands nuvarande skogsbruk och välmåendeaspekten?
” Ur välmåendesynvinkel sett har i synnerhet Södra Finlands skogar en ung åldersstruktur och att låta omloppstiderna förlängas skulle öka rekreationsvärdet. Ett grovt trädbestånd och ett ökande av naturens mångfald skulle öka de vitaliserande effekter skogen kan ha på välbefinnandet.”
